Det här med att känna att man kan lyckas ibland
Läste precis på Sandras blogg (sandromeda.blogg.se) att hon givit mig en shout-out.
Det i sig är ju alltid trevligt, att någon faktiskt uppmärksammar en någonstans. Vid namn, dessutom.
Men det är extra fint när någon uppmärksammar personen bakom saken. Hon skriver:
dina spellistor är det bästa jag vet.
förutom musik så innehåller de verkligen en del av dig.
Jag försöker alltid se till att jag finns i allt jag gör, säger och är.
Det är inte alltid lätt. Vem är man liksom, egentligen, och hur kan man veta att jag verkligen är jag just nu?
Nu låter det väldigt luddigt, och det är svårt att förtydliga på ett bra sätt. Jag har genom åren genomgått en hel del förändringar i mig själv. Vissa har varit slumpmässiga, och andra mycket medvetna. Men alla har på ett eller annat sätt bidragit till den personen jag är nu.
Det är en person jag trivs med väldigt mycket, på nästan alla sätt. Men ibland stannar man upp och tänker efter. Då kommer man på att man inte alltid vet vad av Peder förr som var Peder. Och vad med Peder nu är Peder? Finns han kvar längre, efter alla turer?
Det är betydligt tyngre och svårare än jag kan få ut i ord. En förvirring om vem man är, liksom.
Så satte jag mig nu, efter att ha läst Sandras inlägg, och lyssnade på den senaste playlisten jag gjorde (den hon hänvisar till).
Och inser att den nästan rakt igenom definierar mig. Det är inte de absolut bästa låtarna jag vet, och heller inte de jag hade valt om någon bett mig plocka ut låtar som "är" jag. Det är istället låtar mitt inre valde en söndagkväll när jag satt och var ganska djupt i mig själv. Låtarna liksom bara blev till där, och i sin helhet säger den väldigt mycket om vem jag är.
Listan försöker säga mig vem jag är, tror jag. Helt plötsligt blev den både otroligt jobbig att lyssna på, och hel fantastisk. Ibland lyckas man träffa helt rätt, vare sig man vill det eller inte. Hur farligt nära det än kan kännas.
Det är vackert, och jag ville bara tacka Sandra för att hon, utan att egentligen veta det, uppmärksammade mig på det här.
Tack!
kram
Det i sig är ju alltid trevligt, att någon faktiskt uppmärksammar en någonstans. Vid namn, dessutom.
Men det är extra fint när någon uppmärksammar personen bakom saken. Hon skriver:
dina spellistor är det bästa jag vet.
förutom musik så innehåller de verkligen en del av dig.
Jag försöker alltid se till att jag finns i allt jag gör, säger och är.
Det är inte alltid lätt. Vem är man liksom, egentligen, och hur kan man veta att jag verkligen är jag just nu?
Nu låter det väldigt luddigt, och det är svårt att förtydliga på ett bra sätt. Jag har genom åren genomgått en hel del förändringar i mig själv. Vissa har varit slumpmässiga, och andra mycket medvetna. Men alla har på ett eller annat sätt bidragit till den personen jag är nu.
Det är en person jag trivs med väldigt mycket, på nästan alla sätt. Men ibland stannar man upp och tänker efter. Då kommer man på att man inte alltid vet vad av Peder förr som var Peder. Och vad med Peder nu är Peder? Finns han kvar längre, efter alla turer?
Det är betydligt tyngre och svårare än jag kan få ut i ord. En förvirring om vem man är, liksom.
Så satte jag mig nu, efter att ha läst Sandras inlägg, och lyssnade på den senaste playlisten jag gjorde (den hon hänvisar till).
Och inser att den nästan rakt igenom definierar mig. Det är inte de absolut bästa låtarna jag vet, och heller inte de jag hade valt om någon bett mig plocka ut låtar som "är" jag. Det är istället låtar mitt inre valde en söndagkväll när jag satt och var ganska djupt i mig själv. Låtarna liksom bara blev till där, och i sin helhet säger den väldigt mycket om vem jag är.
Listan försöker säga mig vem jag är, tror jag. Helt plötsligt blev den både otroligt jobbig att lyssna på, och hel fantastisk. Ibland lyckas man träffa helt rätt, vare sig man vill det eller inte. Hur farligt nära det än kan kännas.
Det är vackert, och jag ville bara tacka Sandra för att hon, utan att egentligen veta det, uppmärksammade mig på det här.
Tack!
kram
Kommentarer
Postat av: malinn
Sannerligen något fantastiskt
Trackback
