Eurovision, torkad ananas och funderare
Nu sitter jag och försöker undvika Eurovision genom att tanka musik lite ensamt nedsjunken vid datorn med en kaffekopp bredvid mig. Saken är att det är lite svårt när man ändå är i samma rum som TV:n, stereon ljudet kommer ifrån och de tre peppade människorna som följer "tävlingen". Lagom lyckat, med andra ord. Jag får ju hem lite vettig musik som jag tänkt åtnjuta inatt när alla andra gått och lagt sig, det är ju alltid något.
Torkad ananas ja, som rubriken nämner. Jag har alltid avskytt ananas tidigare, både i vanlig form och på pizza (varm, alltså). Detta har äntligen fått en ändring, när jag för första gången på länge smakade torkad ananas. Det var väl mer kanske att jag var nyfiken och verkligen ville tycka om det, då jag fått för mig att helt sluta med vanligt godis, men det faktum att jag faktiskt tyckte om det gör mig bara glad. Ett bra steg mot att lägga av med så mycket kemiskt skit jag trycker i mig annars. Cigg, alkohol och godis. Vad har jag kvar? Kött? Ja, kanske.
Funderar förresten hur sommaren kommer bli. Ska ju bo två månader i Lidköping är det tänkt, jobba och umgås med folk. Känner jag så mycket folk där, har jag kommit på? Eller snarare, känner jag så mycket folk jag vill umgås med? Nu låter det som att jag inte tycker om folk, men det är väl snarare så att jag har några där jag verkligen gillar, och andra jag tycker om utan att egentligen känna så bra. Detta gör att det inte är så många jag vill umgås med, lite på tu man hand eller i liten mängd folk. Nåväl, det löser sig säkerligen, det ska bli väldigt roligt att komma nära folk igen. Det är lite tomt och ensamt här, ska erkännas. Sol, gräsmatta, barfota på grusgång och kanske stå på händer, göra misslyckade sparkar och sparka lite boll. Vågar man prova lite long board? Kanske inte, men en skateboard vill jag allt låna av någon.
Nu ska jag vara lite social igen, tänkte jag. Eller...jo, kanske.
Kram
Torkad ananas ja, som rubriken nämner. Jag har alltid avskytt ananas tidigare, både i vanlig form och på pizza (varm, alltså). Detta har äntligen fått en ändring, när jag för första gången på länge smakade torkad ananas. Det var väl mer kanske att jag var nyfiken och verkligen ville tycka om det, då jag fått för mig att helt sluta med vanligt godis, men det faktum att jag faktiskt tyckte om det gör mig bara glad. Ett bra steg mot att lägga av med så mycket kemiskt skit jag trycker i mig annars. Cigg, alkohol och godis. Vad har jag kvar? Kött? Ja, kanske.
Funderar förresten hur sommaren kommer bli. Ska ju bo två månader i Lidköping är det tänkt, jobba och umgås med folk. Känner jag så mycket folk där, har jag kommit på? Eller snarare, känner jag så mycket folk jag vill umgås med? Nu låter det som att jag inte tycker om folk, men det är väl snarare så att jag har några där jag verkligen gillar, och andra jag tycker om utan att egentligen känna så bra. Detta gör att det inte är så många jag vill umgås med, lite på tu man hand eller i liten mängd folk. Nåväl, det löser sig säkerligen, det ska bli väldigt roligt att komma nära folk igen. Det är lite tomt och ensamt här, ska erkännas. Sol, gräsmatta, barfota på grusgång och kanske stå på händer, göra misslyckade sparkar och sparka lite boll. Vågar man prova lite long board? Kanske inte, men en skateboard vill jag allt låna av någon.
Nu ska jag vara lite social igen, tänkte jag. Eller...jo, kanske.
Kram
Jag kan inte få nog
av Botch. Jag vet att det inte är speciellt nytt, speciellt inte We Are the Romans (An Anthology of Dead Ends är ju lite nyare visserligen), men det är för bra för att jag ska kunna släppa det. Ska något bra få kallas metal så är det det här.
Botch - Saint Matthew Returns To The Womb
Videon är inte speciellt bra, men det är musiken ni ska lyssna på (länken är till för att folk till och med blivit för bekväma för att ladda ner låtar numer)
Nu ska jag lyssna lite till och ha trist igen.
Kram
Botch - Saint Matthew Returns To The Womb
Videon är inte speciellt bra, men det är musiken ni ska lyssna på (länken är till för att folk till och med blivit för bekväma för att ladda ner låtar numer)
Nu ska jag lyssna lite till och ha trist igen.
Kram
TV-försäljare, naturgodis och hörlurar
Nu sitter jag och väntar på att Louise ska komma hit. Louise är personen som äntligen ska avlösa mig som ägare till en grå tung TV som nu mest står och är ivägen i det "kreativa rummet", som vi valt att kalla det. 600 kr ska byta händer och sedan är jag TV-försäljare.
Med de pengarna i handen ska jag sedan bege mig till någon lämplig affär som tillhandahåller naturgodis av varierat slag och göra någon slags deal med kassöskarn om pengar mot godis. Vi ser hur det går.
Sagt och gjort, nu har paret som ville köpa TV:n, Louise och Anton, varit här och en uppgörelse styrdes upp snabbt och smärtfritt. Lika smärtfritt blev det inte på Hemköp när jag såg kvittot, men 40 kr naturgodis är jag värd, för tusan! Inmundas förslagsvis med ett stort glas mjölk till antingen en film eller lite spel. Spel får det bli.
Jag och min gamle vän Mikael Granath kom dessutom fram till över sms att vi borde ses snart. Trots allt var det våren 2006 senast jag var i Sandviken, och uppåt över huvud taget har jag inte varit mer än en gång sedan jag flyttade neråt. Kanske är jag mogen för det nu, äntligen. Det ska bli kul att se hur han är nu, Micke, om han förändrats mycket eller så. Jag hade tidigare en bild av att han "levde lite i gamla spår", men det känns verkligen inte så längre. Nu är jag mer peppad på detta än någonsin, så det måste ju bli av.
Godiset blev ensamt tycks det, så jag får lägga ner här. Carro kommer hem ikväll, undrar om det är något kvar till henne då.
Mest troligt inte, stackarn.
Kram
Med de pengarna i handen ska jag sedan bege mig till någon lämplig affär som tillhandahåller naturgodis av varierat slag och göra någon slags deal med kassöskarn om pengar mot godis. Vi ser hur det går.
Sagt och gjort, nu har paret som ville köpa TV:n, Louise och Anton, varit här och en uppgörelse styrdes upp snabbt och smärtfritt. Lika smärtfritt blev det inte på Hemköp när jag såg kvittot, men 40 kr naturgodis är jag värd, för tusan! Inmundas förslagsvis med ett stort glas mjölk till antingen en film eller lite spel. Spel får det bli.
Jag och min gamle vän Mikael Granath kom dessutom fram till över sms att vi borde ses snart. Trots allt var det våren 2006 senast jag var i Sandviken, och uppåt över huvud taget har jag inte varit mer än en gång sedan jag flyttade neråt. Kanske är jag mogen för det nu, äntligen. Det ska bli kul att se hur han är nu, Micke, om han förändrats mycket eller så. Jag hade tidigare en bild av att han "levde lite i gamla spår", men det känns verkligen inte så längre. Nu är jag mer peppad på detta än någonsin, så det måste ju bli av.
Godiset blev ensamt tycks det, så jag får lägga ner här. Carro kommer hem ikväll, undrar om det är något kvar till henne då.
Mest troligt inte, stackarn.
Kram
Hinnsäckar, melaniner och talgkörtlar
Naturkunskapsarbete, tre organ med diverse frågor att svara på. Relativt enkelt men fruktansvärt tråkigt. Men ok, lite intressant är det också, men det håller jag tyst om så jag får klaga lite. Nej, återigen, ok, det gör jag inte alls det, jag är ju på bra humör.
Sitter som sagt och pluggar nu, har lite att göra innan skolan är slut för terminen, och komvux är slut för alltid. Det är inte så jättemycket kvar egentligen, och det börjar kännas av nu. Visst, jag kommer få återkrav av CSN på kanske 6000-6500 kr men det får väl vara ok. Jag är ändå klar med komvux (mest troligt, ska jag väl säga så jag inte förstör något) äntligen, efter fem terminer och ett jäkla hoppande.
Till pluggandet känner jag brödbakslukt i luften. Jag och Carro har kommit fram till att vi är fattiga (det var nog lite på tiden) och att just brödbakning kan vara en bra lösning på problemet. Sagt och gjort, för tre dagar sedan bakade vi och det blev både jättegott, var roligt och blev billigt. Nu står hon och bakar igen, som sagt, och lukten påminner mig lite om min barndom. När far ofta gjorde egen limpa, och mor bakade i princip allt annat. Hennes specialitet var dock kanelbullarna som jag aldrig hittat en motsvarighet till, och de stora runda bröden hon bakade till jularna. Det hade hon, och far hade limpa. Vad ska jag ha? Jag vill nog också ha något i bakvärlden som blir liksom mitt, som mina barn kan säga "åh, kan du inte baka ___ idag?!" om. Så vill jag ha med mat också, en eller två maträtter som är bara mitt, som bara jag kan göra bra.
Tracey Thorn är inte så roligt, förresten. Då var This Will Destroy You:s skiva bättre. Mycket bättre. På tal om bra, så går Indiana Jones and the Last Crusade på femman ikväll. Typ det enda bra femman gjort sedan...ja, starten. Köpa lite naturgodis, äta hembakt bröd och dricka soyadryck med vaniljsmak till, kan det bli mycket bättre?
På tal om naturgodis, har jag nämnt att jag har "slutat" äta godis? Jag ska definiera det bättre: Jag har slutat köpa godis, och om jag ska smaka av någon annan som köpt så sker det mest troligt endast om det hos någon. Inte på stan, om någon råkar ha bara. Varför gör jag något sådant då? För att jag nästan fantiserar om godis, i princip varje dag. Låter det sunt? Det tyckte vilket fall inte jag, och man tycker ju att om jag lyckats sluta både dricka och röka så ska jag ju kunna göra en sådan här grej.
Tilläggas ska att godisbegäret är betydligt svårare att bli av med än både cigg och öl. Jag har lite abstinens faktiskt. Därav naturgodis istället, och gärna frukt istället för det också.
Nu ska jag återgå, har ögat och synen att ta tag i.
Kram
Sitter som sagt och pluggar nu, har lite att göra innan skolan är slut för terminen, och komvux är slut för alltid. Det är inte så jättemycket kvar egentligen, och det börjar kännas av nu. Visst, jag kommer få återkrav av CSN på kanske 6000-6500 kr men det får väl vara ok. Jag är ändå klar med komvux (mest troligt, ska jag väl säga så jag inte förstör något) äntligen, efter fem terminer och ett jäkla hoppande.
Till pluggandet känner jag brödbakslukt i luften. Jag och Carro har kommit fram till att vi är fattiga (det var nog lite på tiden) och att just brödbakning kan vara en bra lösning på problemet. Sagt och gjort, för tre dagar sedan bakade vi och det blev både jättegott, var roligt och blev billigt. Nu står hon och bakar igen, som sagt, och lukten påminner mig lite om min barndom. När far ofta gjorde egen limpa, och mor bakade i princip allt annat. Hennes specialitet var dock kanelbullarna som jag aldrig hittat en motsvarighet till, och de stora runda bröden hon bakade till jularna. Det hade hon, och far hade limpa. Vad ska jag ha? Jag vill nog också ha något i bakvärlden som blir liksom mitt, som mina barn kan säga "åh, kan du inte baka ___ idag?!" om. Så vill jag ha med mat också, en eller två maträtter som är bara mitt, som bara jag kan göra bra.
Tracey Thorn är inte så roligt, förresten. Då var This Will Destroy You:s skiva bättre. Mycket bättre. På tal om bra, så går Indiana Jones and the Last Crusade på femman ikväll. Typ det enda bra femman gjort sedan...ja, starten. Köpa lite naturgodis, äta hembakt bröd och dricka soyadryck med vaniljsmak till, kan det bli mycket bättre?
På tal om naturgodis, har jag nämnt att jag har "slutat" äta godis? Jag ska definiera det bättre: Jag har slutat köpa godis, och om jag ska smaka av någon annan som köpt så sker det mest troligt endast om det hos någon. Inte på stan, om någon råkar ha bara. Varför gör jag något sådant då? För att jag nästan fantiserar om godis, i princip varje dag. Låter det sunt? Det tyckte vilket fall inte jag, och man tycker ju att om jag lyckats sluta både dricka och röka så ska jag ju kunna göra en sådan här grej.
Tilläggas ska att godisbegäret är betydligt svårare att bli av med än både cigg och öl. Jag har lite abstinens faktiskt. Därav naturgodis istället, och gärna frukt istället för det också.
Nu ska jag återgå, har ögat och synen att ta tag i.
Kram
"Mathcore", CSN och engelska dikter
Hur hänger det ihop? Inte speciellt mycket bortsett från att det är tre av sakerna som upptar min tid och energi just precis nu. På vilket sätt? Jo det var lite det jag tänkte skriva nu.
Vi börjar med "skiten". Inte den bra skiten, som i "det är det som är skiten", utan den dåliga "det är det som är skit"-skiten. "Kuken" även kallat. Vi börjar med "kuken".
CSN, som man säkert inte behöver vara NASA-anställd för att räkna ut är "kuken"/"skiten" i detta inlägg, har beslutat sig för att jag läser 75% sedan februari, och inte 100% som jag anser. Det är visserligen inte deras fel, utan skolans som skrivit av mig från Matematik C-kursen. Det i sin tur kanske inte är helt deras fel eftersom jag struntar i den kursen. Men inte sedan FEBRUARI! Detta måste redas upp, annars blir jag återbetalningsskyldig runt sex tusen kronor. Inte sextusen, det låter för lite, utan SEX TUSEN KRONOR.
Nåväl, det kommer säkert lösa sig, försöker bli inskriven på kursen igen och bara få IG så kanske det ordnar sig ändå.
Nästa sak som inte är lika mycket könsord och fekalier men ändå inte är helt roligt är engelska dikter, som ni kanske känner igen från ställen som rubriken. Jag ska skriva dikter på engelska, till just min Engelska C-kurs. Det i sig behöver ju inte vara svårt eller okul, men just nu är så fallet. Jag råkar nämligen inte hitta någon som helst inspiration. Det enda jag lyckats kasta ur mig är en dålig limerick, som lyder som följer:
Evil and terror, they say
will come strapped and ready to prey
well, why should I fear
we've got cops over here
I can get harassed at home any day
Både politiskt, seriöst och lite roligt. Synd bara att den är hejdlöst dålig och opersonlig.
Det roligare i det hela är istället "mathcore", som också det figurerar flyktigt i rubriken. Jag har nämligen hittat tillbaka till the Dillinger Escape Plans skiva Calculating Infinity och EP Irony Is A Dead Scene. Det sitter som gjutet med galen hardcore/metal, och det var länge sedan jag tog till mig nytt sådant, varför det är lite extra kul att jag även hittat We Are The Romans av Botch och 0:12 Revolution In Just Listening av Coalesce. Jag blir glad av galen och arg musik, det är lite märkligt och lustigt.
Nu hade jag egentligen inte mer att säga, måste ta mig i kragen och styra upp disken i brygga.
Kram
Vi börjar med "skiten". Inte den bra skiten, som i "det är det som är skiten", utan den dåliga "det är det som är skit"-skiten. "Kuken" även kallat. Vi börjar med "kuken".
CSN, som man säkert inte behöver vara NASA-anställd för att räkna ut är "kuken"/"skiten" i detta inlägg, har beslutat sig för att jag läser 75% sedan februari, och inte 100% som jag anser. Det är visserligen inte deras fel, utan skolans som skrivit av mig från Matematik C-kursen. Det i sin tur kanske inte är helt deras fel eftersom jag struntar i den kursen. Men inte sedan FEBRUARI! Detta måste redas upp, annars blir jag återbetalningsskyldig runt sex tusen kronor. Inte sextusen, det låter för lite, utan SEX TUSEN KRONOR.
Nåväl, det kommer säkert lösa sig, försöker bli inskriven på kursen igen och bara få IG så kanske det ordnar sig ändå.
Nästa sak som inte är lika mycket könsord och fekalier men ändå inte är helt roligt är engelska dikter, som ni kanske känner igen från ställen som rubriken. Jag ska skriva dikter på engelska, till just min Engelska C-kurs. Det i sig behöver ju inte vara svårt eller okul, men just nu är så fallet. Jag råkar nämligen inte hitta någon som helst inspiration. Det enda jag lyckats kasta ur mig är en dålig limerick, som lyder som följer:
Evil and terror, they say
will come strapped and ready to prey
well, why should I fear
we've got cops over here
I can get harassed at home any day
Både politiskt, seriöst och lite roligt. Synd bara att den är hejdlöst dålig och opersonlig.
Det roligare i det hela är istället "mathcore", som också det figurerar flyktigt i rubriken. Jag har nämligen hittat tillbaka till the Dillinger Escape Plans skiva Calculating Infinity och EP Irony Is A Dead Scene. Det sitter som gjutet med galen hardcore/metal, och det var länge sedan jag tog till mig nytt sådant, varför det är lite extra kul att jag även hittat We Are The Romans av Botch och 0:12 Revolution In Just Listening av Coalesce. Jag blir glad av galen och arg musik, det är lite märkligt och lustigt.
Nu hade jag egentligen inte mer att säga, måste ta mig i kragen och styra upp disken i brygga.
Kram
Barn-Geni, regnpromenad och brödsmulor på ryggen
Tänk att jag redan nu ska behöva vänner som tjatar på mig för att uppdatera. Hade jag tyckt att saker var pinsamma hade detta kanske varit lite pinsamt. Det kommer jag aldrig få reda på.
Nu är det måndag (eller tekniskt sett tisdag, eftersom klockan är kvart i två på natten), dagen efter söndag. Söndag är sista dagen i veckan och helgen, varav det sistnämnda spenderades i Lidköping. Detta lät väldigt krångligt, och det var medvetet för att få fram precis hur mycket raka motsatsen det var att befinna sig där. Ickekrångligt, så att säga. Antikrångligt rent av.
Möttes upp av Johan redan vid bussen, och minns jag rätt så fikade vi på Garströms. Det diskuterades belysningsteknik, tapeter och framtidsplaner, väldigt trevligt och mysigt. Det caféet passade liksom oss tre riktigt bra, det har lite samma stämning som jag känner att både jag, Carro och Johan har. Kaffet är inte speciellt gott, men det är sekundärt när man har trevligt.
På kvällen var vi i annan uppsättning hemma hos Johan; han, jag, Frida och Anna, och en stund även Carro och Kristina. När de två sistnämnda gått på krogen spelade vi fyra resterande Geni med barnfrågor. Trots Johans behov av att fuska vann han och jag två gånger i rad över tjejerna. Detta visar på intet sätt att vi var smartare än de två, tyvärr, utan bara att vi var mer på ett barns nivå. Det är slutsatsen jag tvingats dra. Hela kvällen var väldigt...i rätt tempo. Vi pratade och skrattade, allvar och lek på samma gång. Det lät nästan sexuellt, det var inte meningen. Jag tycker om dem. Johan. Anna. Frida. Bra folk, det finns för få sådana. Eller kanske inte, men de är bra på ett uppenbart och tydligt sätt, man behöver inte leta.
Helgen i övrigt var liksom bara fin. Jag och Benny hade ett lite ovanligt och bra samtal, vuxna och tänkande, kännande, män emellan. Zack hade väldigt roligt att vi var där, som vanligt (därav "brödsmulor på ryggen" i rubriken, jag tänker inte förklara) och jag älskar att vara hos den familjen. Boel är lite mamman jag inte har, på ett väldigt fint sätt. Min mor hade varit nöjd.
Just nu sitter jag och borde lägga mig. Carro har redan somnat i soffan som vanligt, efter att vi kollat på Everything Is Illuminated (som var väldigt bra och speciell), och jag kikar lite smått efter ny musik. Rock Sound visade sig vara ett kap för mig, har inte varit speciellt peppad på att leta musik på länge och nu har jag bara idag hittat fem grupper jag försöker styra upp skivor i nedladdad version av. För att nämna några; Attack in Black, The Death of Her Money (har inte hittat skivan/orna, så om någon har det tillgängligt...) och Blood Red Shoes. Kolla upp, eller be mig skicka.
Nu ska jag lägga ner här, har en dag fylld av tvättande, mathandlande på långtbortaffär och pluggande att hinna med. Kanske lite bra saker också, vem vet.
Kram
Nu är det måndag (eller tekniskt sett tisdag, eftersom klockan är kvart i två på natten), dagen efter söndag. Söndag är sista dagen i veckan och helgen, varav det sistnämnda spenderades i Lidköping. Detta lät väldigt krångligt, och det var medvetet för att få fram precis hur mycket raka motsatsen det var att befinna sig där. Ickekrångligt, så att säga. Antikrångligt rent av.
Möttes upp av Johan redan vid bussen, och minns jag rätt så fikade vi på Garströms. Det diskuterades belysningsteknik, tapeter och framtidsplaner, väldigt trevligt och mysigt. Det caféet passade liksom oss tre riktigt bra, det har lite samma stämning som jag känner att både jag, Carro och Johan har. Kaffet är inte speciellt gott, men det är sekundärt när man har trevligt.
På kvällen var vi i annan uppsättning hemma hos Johan; han, jag, Frida och Anna, och en stund även Carro och Kristina. När de två sistnämnda gått på krogen spelade vi fyra resterande Geni med barnfrågor. Trots Johans behov av att fuska vann han och jag två gånger i rad över tjejerna. Detta visar på intet sätt att vi var smartare än de två, tyvärr, utan bara att vi var mer på ett barns nivå. Det är slutsatsen jag tvingats dra. Hela kvällen var väldigt...i rätt tempo. Vi pratade och skrattade, allvar och lek på samma gång. Det lät nästan sexuellt, det var inte meningen. Jag tycker om dem. Johan. Anna. Frida. Bra folk, det finns för få sådana. Eller kanske inte, men de är bra på ett uppenbart och tydligt sätt, man behöver inte leta.
Helgen i övrigt var liksom bara fin. Jag och Benny hade ett lite ovanligt och bra samtal, vuxna och tänkande, kännande, män emellan. Zack hade väldigt roligt att vi var där, som vanligt (därav "brödsmulor på ryggen" i rubriken, jag tänker inte förklara) och jag älskar att vara hos den familjen. Boel är lite mamman jag inte har, på ett väldigt fint sätt. Min mor hade varit nöjd.
Just nu sitter jag och borde lägga mig. Carro har redan somnat i soffan som vanligt, efter att vi kollat på Everything Is Illuminated (som var väldigt bra och speciell), och jag kikar lite smått efter ny musik. Rock Sound visade sig vara ett kap för mig, har inte varit speciellt peppad på att leta musik på länge och nu har jag bara idag hittat fem grupper jag försöker styra upp skivor i nedladdad version av. För att nämna några; Attack in Black, The Death of Her Money (har inte hittat skivan/orna, så om någon har det tillgängligt...) och Blood Red Shoes. Kolla upp, eller be mig skicka.
Nu ska jag lägga ner här, har en dag fylld av tvättande, mathandlande på långtbortaffär och pluggande att hinna med. Kanske lite bra saker också, vem vet.
Kram
