Något genomtänkt och utarbetat så här lagom till ett nytt år

Det är väl lite tänkt att man ska ha något slags filosofiskt och underfundigt att skriva nu tänker jag. En väl genomarbetat analys av det gångna året, en reflektion över den tid som komma skall. Som att idag, och imorgon, skulle innebära något helt nytt. Att ett klockslag skulle föra med sig substans. Som att tid fanns på riktigt.

Nej. Helt enkelt, kort och gott, koncist och avslutande. Jag har inte tänkt något mer över detta år än jag gör över säg förra veckan. Imorgon är bara imorgon, och idag är bara dagen innan imorgon. Mer blir det faktiskt inte. Även folk som jättepeppar och superdupersuper ikväll, med nyårsaftonfirande som skäl och anledning, inser ju detta egentligen. Inget nyårslöfte i världen kan få nästa år att bli något speciellt; jag hade kunnat placera nyårsskiftet den 12 april och det hade inte påverkat något alls.

Nu kan tyckas att det här inlägget nu ändå blir en slags analys, en reflektion, över fenomenet. Det kommer jag ju inte undan, tyvärr. Men för att förtydliga; jag ska snart hem till Kim för att möta honom, Johan och Jenny (och kanske någon mer). Där blir jag en begränsad stund, innan jag återigen drar hem för att spendera kvällen hemma. Inget festande, mest troligt går jag inte ens utanför dörren igen under kvällen.

Ni förstår, jag försöker fira nyår varje dag istället. Ha riktigt bra dagar så ofta jag kan, vare sig de är roliga, mysiga, peppade eller festande. Hitta saker jag vill göra nytt, lära mig, ändra mig, fortsätta vara helt utan att välja en dag per år då jag ska lova allt i ett uttalat nyårslöfte. Det är både roligare och enklare att hitta saker, och hålla dem, om man gör dem för sig själv och ingen annan.

Så, ha en fin kväll gott folk. Det kommer jag säkerligen ha. Precis som igår. Och imorgon.

Topp Tre Just Nu:

  1. Radical Face
  2. Takeshi Kitano
  3. Hemlängtan, lite grann
Kram

Det kommer en tid

Du ser mellan fingrarna
du har tummen mitt i handen
du har ögon i nacken
du har huvudet på skaft

du har fingrarna i kors
du lägger benen på ryggen
du sätter svansen mellan benen
du kastar ett öga över axeln

du kan nog egentligen lite mer än så
du vill bara inte fortsätta

Juletider, trötthet och kalasande

Mitt nuvarande tillstånd är minst sagt splittrat och befinner sig liksom på flera platser på en och samma gång. Låt mig förtydliga: Jag sitter just nu hemma hos Johan, som för tillfället spelar World of Warcraft. Till detta har jag på musik i form av Radical Face - Welcome Home, Son (vilket för mig skapar en skönt omsluten och filosofisk stämning).

Som att inte det var nog så tycks mitt humör, eller mitt inre över huvud taget, vara mycket osäker på hur jag borde känna mig; Dels kommer min far imorgon (om han nu låter bli drickat tills dess); dels är jag bland underbart folk under en förhoppningsvis lugn och skön tid; dessutom saknar jag en del folk från Örebro som jag nu inte kommer se på ett bra tag; dessutom vet jag inte hur många utöver just Johan jag vill hänga med här i stan, vilket leder till vidare frågor rörande framtiden.

Jag är liksom glad, men samtidigt osäker och lite ledsen. Lite vilsen kanske, men samtidigt trygg och lugn. Märkligt, och detta beror säkerligen till större delen på en sak, och inte alla jag ovan nämnde. Tiden får visa.

Hur som haver. Neutral Milk Hotel, Radical Face, Fleet Foxes och Apostle of Hustle har lyckats få igång mitt musikintresse igen, inte minst spelar jag gitarr på nytt. Peppat och varje dag, det händer grejer. Filmtitt får det bli sjukt mycket av också, annars har jag missbrukat julen.

Topp Tre Just Nu:

  1. Oh Comely
  2. Takeshi Kitano
  3. Johan, så klart, klockrent

RSS 2.0