ppeeddeerr

Nu kan man tycka att ordvitsen var värdelös, vilket man då så klart skulle ha helt rätt i. Det ändrar inte det faktum att festivalen som givit upphov till min dåliga humor (för den var bra innan, vad man än kan tro) har visat sig ha en sjukt vass line-up. Jag var peppad på Accelerator förra året, men det här kan ju mycket väl komma att toppa det. Jag drar de största utropstecknena som jag ser dem nu:

1. Wolfmother! De utannonserade detta för någon dag sedan och jag höll på att gå i taket. Mycket bra låtar, klockren sångare och tydligen riktigt bra live.
2. The Bronx. Det här har ju tagit mig med storm. Jag har inte kikat något live-framträdande, men om de är ens hälften så bra som jag hört så kan det här tävla om förstaplatsen med Wolfmother. 
3. Svårt val. Beirut ligger ju bra till så klart, det ska bli spännande och mysigt att se. Men då finns ju också Andrew Bird, Antony & the Johnsons, Calexico och Wilco, för att nämna några, där och nafsar.

Eftersom en festival inte bara är banden som kommer så måste jag ju nämna allt annat som bara gör det hela lite för bra: Jag och Carro åker återigen på en skön tältfri festival med bra softa band, vi sover hos min mycket saknade vän Malin, åker mest troligt med Per - som jag inte träffat på hela sommaren - från Örebro, och sluter upp med min goda vän Claes som tar tåget från Gävle för att joina med hans mycket trevliga flickvän Malin (en till, alltså). Sedan kanske Mathias gör sällskap, och det finns möjlighet att ännu en Malin joinar (det skulle vara lite pinsamt kul om alla tre Malinar hängde). Mer vet jag inte, men allt utöver detta måste ju ses som guldtopping på diamanttårtan.

Nu sitter jag för övrigt och dricker snabbkaffe, samtalar med vänner och börjar känna hur det spritter lite i kroppen inför hemfärd. Det är två veckor kvar, men jag känner redan nu att det börjar bli dags. Tittade på lite UFC idag och insåg att det kan bli skitkul att sitta med Philip och kolla på det. Han dessutom ska jag gå på Public Enemies med, möjligen redan samma dag jag kommer hem. Per blev glatt överraskad av min tidigare hemkomst och tokpeppade på fotboll, och Mathias nämnde samma sak idag. Här i stan (Lidköping) har jag haft mysigt, soft, lugnt och trevligt. Men jag har saknat dessa aktiviteter, och dessa människor. Staffan, Anni, Emma osv. Att ha sällskap i de intressen jag har, som jag inte riktigt har här i stan alla gånger. De jag vill träffa här har ju dessutom sina egna liv här, egna umgängen och egna intressen, som jag inte är inkluderad i.

Nog om detta, nu ska jag återgå till internetumgänge, sista kalla kaffet och kanske lite DS-spelande. Min tand ramlar förresten sönder mer och mer, och jag blir mindre och mindre sugen att gå till tandläkare och lägga alla världens pengar på detta.

Topp Tre Just Nu:

1. Umgänge med Mia, har visat sig vara riktigt soft senaste tiden.
2. Stan-häng, som det också blivit mycket på sista tiden.
3. En bra avslutning på en fin sommar tycks vara på intågande, i alla ovan nämnda former.

Kram