TV-försäljare, naturgodis och hörlurar
Nu sitter jag och väntar på att Louise ska komma hit. Louise är personen som äntligen ska avlösa mig som ägare till en grå tung TV som nu mest står och är ivägen i det "kreativa rummet", som vi valt att kalla det. 600 kr ska byta händer och sedan är jag TV-försäljare.
Med de pengarna i handen ska jag sedan bege mig till någon lämplig affär som tillhandahåller naturgodis av varierat slag och göra någon slags deal med kassöskarn om pengar mot godis. Vi ser hur det går.
Sagt och gjort, nu har paret som ville köpa TV:n, Louise och Anton, varit här och en uppgörelse styrdes upp snabbt och smärtfritt. Lika smärtfritt blev det inte på Hemköp när jag såg kvittot, men 40 kr naturgodis är jag värd, för tusan! Inmundas förslagsvis med ett stort glas mjölk till antingen en film eller lite spel. Spel får det bli.
Jag och min gamle vän Mikael Granath kom dessutom fram till över sms att vi borde ses snart. Trots allt var det våren 2006 senast jag var i Sandviken, och uppåt över huvud taget har jag inte varit mer än en gång sedan jag flyttade neråt. Kanske är jag mogen för det nu, äntligen. Det ska bli kul att se hur han är nu, Micke, om han förändrats mycket eller så. Jag hade tidigare en bild av att han "levde lite i gamla spår", men det känns verkligen inte så längre. Nu är jag mer peppad på detta än någonsin, så det måste ju bli av.
Godiset blev ensamt tycks det, så jag får lägga ner här. Carro kommer hem ikväll, undrar om det är något kvar till henne då.
Mest troligt inte, stackarn.
Kram
Med de pengarna i handen ska jag sedan bege mig till någon lämplig affär som tillhandahåller naturgodis av varierat slag och göra någon slags deal med kassöskarn om pengar mot godis. Vi ser hur det går.
Sagt och gjort, nu har paret som ville köpa TV:n, Louise och Anton, varit här och en uppgörelse styrdes upp snabbt och smärtfritt. Lika smärtfritt blev det inte på Hemköp när jag såg kvittot, men 40 kr naturgodis är jag värd, för tusan! Inmundas förslagsvis med ett stort glas mjölk till antingen en film eller lite spel. Spel får det bli.
Jag och min gamle vän Mikael Granath kom dessutom fram till över sms att vi borde ses snart. Trots allt var det våren 2006 senast jag var i Sandviken, och uppåt över huvud taget har jag inte varit mer än en gång sedan jag flyttade neråt. Kanske är jag mogen för det nu, äntligen. Det ska bli kul att se hur han är nu, Micke, om han förändrats mycket eller så. Jag hade tidigare en bild av att han "levde lite i gamla spår", men det känns verkligen inte så längre. Nu är jag mer peppad på detta än någonsin, så det måste ju bli av.
Godiset blev ensamt tycks det, så jag får lägga ner här. Carro kommer hem ikväll, undrar om det är något kvar till henne då.
Mest troligt inte, stackarn.
Kram
Kommentarer
Trackback
