"Mathcore", CSN och engelska dikter
Hur hänger det ihop? Inte speciellt mycket bortsett från att det är tre av sakerna som upptar min tid och energi just precis nu. På vilket sätt? Jo det var lite det jag tänkte skriva nu.
Vi börjar med "skiten". Inte den bra skiten, som i "det är det som är skiten", utan den dåliga "det är det som är skit"-skiten. "Kuken" även kallat. Vi börjar med "kuken".
CSN, som man säkert inte behöver vara NASA-anställd för att räkna ut är "kuken"/"skiten" i detta inlägg, har beslutat sig för att jag läser 75% sedan februari, och inte 100% som jag anser. Det är visserligen inte deras fel, utan skolans som skrivit av mig från Matematik C-kursen. Det i sin tur kanske inte är helt deras fel eftersom jag struntar i den kursen. Men inte sedan FEBRUARI! Detta måste redas upp, annars blir jag återbetalningsskyldig runt sex tusen kronor. Inte sextusen, det låter för lite, utan SEX TUSEN KRONOR.
Nåväl, det kommer säkert lösa sig, försöker bli inskriven på kursen igen och bara få IG så kanske det ordnar sig ändå.
Nästa sak som inte är lika mycket könsord och fekalier men ändå inte är helt roligt är engelska dikter, som ni kanske känner igen från ställen som rubriken. Jag ska skriva dikter på engelska, till just min Engelska C-kurs. Det i sig behöver ju inte vara svårt eller okul, men just nu är så fallet. Jag råkar nämligen inte hitta någon som helst inspiration. Det enda jag lyckats kasta ur mig är en dålig limerick, som lyder som följer:
Evil and terror, they say
will come strapped and ready to prey
well, why should I fear
we've got cops over here
I can get harassed at home any day
Både politiskt, seriöst och lite roligt. Synd bara att den är hejdlöst dålig och opersonlig.
Det roligare i det hela är istället "mathcore", som också det figurerar flyktigt i rubriken. Jag har nämligen hittat tillbaka till the Dillinger Escape Plans skiva Calculating Infinity och EP Irony Is A Dead Scene. Det sitter som gjutet med galen hardcore/metal, och det var länge sedan jag tog till mig nytt sådant, varför det är lite extra kul att jag även hittat We Are The Romans av Botch och 0:12 Revolution In Just Listening av Coalesce. Jag blir glad av galen och arg musik, det är lite märkligt och lustigt.
Nu hade jag egentligen inte mer att säga, måste ta mig i kragen och styra upp disken i brygga.
Kram
Vi börjar med "skiten". Inte den bra skiten, som i "det är det som är skiten", utan den dåliga "det är det som är skit"-skiten. "Kuken" även kallat. Vi börjar med "kuken".
CSN, som man säkert inte behöver vara NASA-anställd för att räkna ut är "kuken"/"skiten" i detta inlägg, har beslutat sig för att jag läser 75% sedan februari, och inte 100% som jag anser. Det är visserligen inte deras fel, utan skolans som skrivit av mig från Matematik C-kursen. Det i sin tur kanske inte är helt deras fel eftersom jag struntar i den kursen. Men inte sedan FEBRUARI! Detta måste redas upp, annars blir jag återbetalningsskyldig runt sex tusen kronor. Inte sextusen, det låter för lite, utan SEX TUSEN KRONOR.
Nåväl, det kommer säkert lösa sig, försöker bli inskriven på kursen igen och bara få IG så kanske det ordnar sig ändå.
Nästa sak som inte är lika mycket könsord och fekalier men ändå inte är helt roligt är engelska dikter, som ni kanske känner igen från ställen som rubriken. Jag ska skriva dikter på engelska, till just min Engelska C-kurs. Det i sig behöver ju inte vara svårt eller okul, men just nu är så fallet. Jag råkar nämligen inte hitta någon som helst inspiration. Det enda jag lyckats kasta ur mig är en dålig limerick, som lyder som följer:
Evil and terror, they say
will come strapped and ready to prey
well, why should I fear
we've got cops over here
I can get harassed at home any day
Både politiskt, seriöst och lite roligt. Synd bara att den är hejdlöst dålig och opersonlig.
Det roligare i det hela är istället "mathcore", som också det figurerar flyktigt i rubriken. Jag har nämligen hittat tillbaka till the Dillinger Escape Plans skiva Calculating Infinity och EP Irony Is A Dead Scene. Det sitter som gjutet med galen hardcore/metal, och det var länge sedan jag tog till mig nytt sådant, varför det är lite extra kul att jag även hittat We Are The Romans av Botch och 0:12 Revolution In Just Listening av Coalesce. Jag blir glad av galen och arg musik, det är lite märkligt och lustigt.
Nu hade jag egentligen inte mer att säga, måste ta mig i kragen och styra upp disken i brygga.
Kram
Kommentarer
Postat av: anna
csn känns inte precis som stödet de utlovar sig att vara? hjälpes, men det ordnar sig nog!
bonanza var det va? hela albumet påminner om soundtracket till en bondfilm, oceans 11, 12, 13-filmerna eller så kommer clint eastwood upp i huvudet på mig titt som tätt.
bra musik är "skiten" :)
Trackback
