Legobitar och kaffekoppar
Sitter och inmundar min andra kopp kaffe för morgonen. Eller ok, för dagen, jag klev inte upp förrän klockan 11 i förmiddags. För min egen del räknar jag allt inom en timme efter uppklivande som morgon, oavsett vilken egentlig tid det än må vara. Hur det sedan går från morgon till förmiddag och vidare vet jag inte om jag vågar tänka på, jag nöjer mig med att konstaterat morgon-delen av dagen som löst.
Det har hänt, och händer, en hel del bra nu den "senaste tiden". Med det menar jag den månad jag är inne i just nu. Först pratade jag med min studievägledare på komvux som efter många om och men konstaterade att jag egentligen läste hundra poäng mer än jag behöver ha för min gymnasiekompetens. Dessa hundra poäng lägger jag på Matte C som jag av någon outgrundlig anledning valt att läsa, och slänger den kursen åt...ja, helvete, rent ut sagt. Detta gör att min termin blir minst trehundra procent enklare och roligare att ägna sig åt, helt plötsligt har jag inte skolångest längre och inser att jag faktiskt kan klara av komvux denna termin. Detta innebär i sin tur universitetsstudier i höst.
Vuxet och "bli något" på ett bra vis, tycks det.
Dessutom ska jag och Carro åka upp till Tierp nu på fredag, för att hälsa på min far. Det blir första gången sedan...ja jag tror det är förra julen (för 1½ år sedan alltså, inte nu senast). Igår såg det ut som att det kanske inte skulle bli av, men efter ett samtal med honom imorse (nu var vi där igen) så blir det nog så ändå. Jag är mer peppad och glad än jag kan visa här, eller ens för mig själv, det känns helt otroligt bra att få träffa honom igen efter endast telefon som kontakt den senaste tiden.
Är det något mer tro? GTAIV släpps, men det tänker jag inte ens gå in på; risken att jag nördförklarar mig (det dåliga viset) är för stor.
Tack vare Marcus Stoor, som så ofta förr, har jag hittat åtminstone två, kanske tre, nya favoritgrupper. Battles, Fuck Buttons och Holy Fuck. Speciellt Battles och Fuck Buttons tror jag är bäst, har lyssnat på det hela gårddagen och det lilla "idag" jag hunnit med. Det roliga är att just Battles och Fuck Buttons kommer till Accelerator i sthlm, som jag och Carro ska åka på, så det ska bli enormt roligt att se dem där. Jag tycker ordet "fuck" i ett bandnamn kan vara ganska roligt. "Fuck buttons" liksom.
Sedan har jag ju sett fram emot att se Band of Horses ett tag också. Jag blir nog lite besviken om karln (sångaren) inte har sitt massiva skägg när vi ska se dem.
Det har för övrigt blivit min nya grej, min definition på min egen person. När jag var yngre var det nog att jag var ganska spexig och rolig, för att senare under tonåren gå över i killen som alltid har öl och cigg (det låter lite tragiskt, vilket det kanske också är, men vi hade mycket roligt sista tiden i Tierp och Sandviken, basket och öl, tv-spel och cigg, hela dagarna). Sedan jag slutade dricka och röka har jag liksom letat efter vad som är jag. Vem är jag, liksom, vad är Peder? Nu har jag hittat det. Inte skägget, men det säger en hel del om hur jag är som person tror jag; ganska lugn och i balans, glad och snäll, lite av en film-, bok- och spelnörd (jag ska ju för tusan läsa film i höst och bli bibliotekarie senare). Lite som man, eller jag, såg på skäggiga karlar när jag var liten; alltid med ett leende, kanske bar över och nöjda med livet. Så känner jag mig. Nöjd med livet.
Jag kan för övrigt inte släppa Funny Games från igår, den har lämnat spår. Inte dåliga, konstigt nog, utan nyfikna och intressanta. En glädje över hur bra någon kan komponera en film och hur man nästan med glimten i ögat kan håna tittarna på detta vis. Upprymd, är nog ordet jag känner mig. Över meningslöst våld. Det låter inte bra, jag vet.
Påtår
Carro kommer hem idag, efter en kort visit i Västerås. Det är lustigt hur man blivit efter snart 8 år tillsammans. Jag saknar liksom henne, och hon åkte i måndags. Kaffet jag slog på i morse (haha, nåja) visade sig bli två och en halv kopp, och på bordet stod det helt plötsligt två kopper som det brukar göra när hon är hemma. Inget kan jag göra utan att det involverar henne. Nåja, nästan inget.
Undrar om någon kommer läsa det här, den här bloggen. Undrar om någon läste förra. Vissa vet jag ju, en eller två, men är det fler jag inte vet? Det är lätt att säga att "jag skriver bara för mig själv", och det gör jag ju naturligtvis. Men jag vill ju samtidigt att någon ska läsa det jag skriver, annars hade jag ju lika väl kunna öppna Word och skrivit där.
Nu får det dock vara nog, en dusch och klädesbyte är det elementära nu.
"fekalier", det är nog ett roligt ord ändå. Fast "bajs" är roligare.
"Bajs på kuken", som Johan skulle sagt.
Kram
Det har hänt, och händer, en hel del bra nu den "senaste tiden". Med det menar jag den månad jag är inne i just nu. Först pratade jag med min studievägledare på komvux som efter många om och men konstaterade att jag egentligen läste hundra poäng mer än jag behöver ha för min gymnasiekompetens. Dessa hundra poäng lägger jag på Matte C som jag av någon outgrundlig anledning valt att läsa, och slänger den kursen åt...ja, helvete, rent ut sagt. Detta gör att min termin blir minst trehundra procent enklare och roligare att ägna sig åt, helt plötsligt har jag inte skolångest längre och inser att jag faktiskt kan klara av komvux denna termin. Detta innebär i sin tur universitetsstudier i höst.
Vuxet och "bli något" på ett bra vis, tycks det.
Dessutom ska jag och Carro åka upp till Tierp nu på fredag, för att hälsa på min far. Det blir första gången sedan...ja jag tror det är förra julen (för 1½ år sedan alltså, inte nu senast). Igår såg det ut som att det kanske inte skulle bli av, men efter ett samtal med honom imorse (nu var vi där igen) så blir det nog så ändå. Jag är mer peppad och glad än jag kan visa här, eller ens för mig själv, det känns helt otroligt bra att få träffa honom igen efter endast telefon som kontakt den senaste tiden.
Är det något mer tro? GTAIV släpps, men det tänker jag inte ens gå in på; risken att jag nördförklarar mig (det dåliga viset) är för stor.
Tack vare Marcus Stoor, som så ofta förr, har jag hittat åtminstone två, kanske tre, nya favoritgrupper. Battles, Fuck Buttons och Holy Fuck. Speciellt Battles och Fuck Buttons tror jag är bäst, har lyssnat på det hela gårddagen och det lilla "idag" jag hunnit med. Det roliga är att just Battles och Fuck Buttons kommer till Accelerator i sthlm, som jag och Carro ska åka på, så det ska bli enormt roligt att se dem där. Jag tycker ordet "fuck" i ett bandnamn kan vara ganska roligt. "Fuck buttons" liksom.
Sedan har jag ju sett fram emot att se Band of Horses ett tag också. Jag blir nog lite besviken om karln (sångaren) inte har sitt massiva skägg när vi ska se dem.
Det har för övrigt blivit min nya grej, min definition på min egen person. När jag var yngre var det nog att jag var ganska spexig och rolig, för att senare under tonåren gå över i killen som alltid har öl och cigg (det låter lite tragiskt, vilket det kanske också är, men vi hade mycket roligt sista tiden i Tierp och Sandviken, basket och öl, tv-spel och cigg, hela dagarna). Sedan jag slutade dricka och röka har jag liksom letat efter vad som är jag. Vem är jag, liksom, vad är Peder? Nu har jag hittat det. Inte skägget, men det säger en hel del om hur jag är som person tror jag; ganska lugn och i balans, glad och snäll, lite av en film-, bok- och spelnörd (jag ska ju för tusan läsa film i höst och bli bibliotekarie senare). Lite som man, eller jag, såg på skäggiga karlar när jag var liten; alltid med ett leende, kanske bar över och nöjda med livet. Så känner jag mig. Nöjd med livet.
Jag kan för övrigt inte släppa Funny Games från igår, den har lämnat spår. Inte dåliga, konstigt nog, utan nyfikna och intressanta. En glädje över hur bra någon kan komponera en film och hur man nästan med glimten i ögat kan håna tittarna på detta vis. Upprymd, är nog ordet jag känner mig. Över meningslöst våld. Det låter inte bra, jag vet.
Påtår
Carro kommer hem idag, efter en kort visit i Västerås. Det är lustigt hur man blivit efter snart 8 år tillsammans. Jag saknar liksom henne, och hon åkte i måndags. Kaffet jag slog på i morse (haha, nåja) visade sig bli två och en halv kopp, och på bordet stod det helt plötsligt två kopper som det brukar göra när hon är hemma. Inget kan jag göra utan att det involverar henne. Nåja, nästan inget.
Undrar om någon kommer läsa det här, den här bloggen. Undrar om någon läste förra. Vissa vet jag ju, en eller två, men är det fler jag inte vet? Det är lätt att säga att "jag skriver bara för mig själv", och det gör jag ju naturligtvis. Men jag vill ju samtidigt att någon ska läsa det jag skriver, annars hade jag ju lika väl kunna öppna Word och skrivit där.
Nu får det dock vara nog, en dusch och klädesbyte är det elementära nu.
"fekalier", det är nog ett roligt ord ändå. Fast "bajs" är roligare.
"Bajs på kuken", som Johan skulle sagt.
Kram
Kommentarer
Postat av: claes
jag läser. så skriv lite för mig också!
Postat av: malin
band of horses vill jag också se! när var hur? jag vet att det finns något som kallas google men DU vet också på vilken nivå min lathet ligger.
är sjukt sugen på filmen också, ännu mer nu när du talar ÄNNU mer och bättre om den. kanske blir ikväll, om jag inte går på matchen (vi ska piska gefle). höga förväntningar på den nu iaf :D
Trackback